Urgammal matkultur

Hur länge har vi i Sverige ätit som vi gör under julen? Det vill säga väldigt mycket, och mat som ofta är rätt så fet och kanske inte helt hälsosam. Julmaten och julbordet verkar gå väldigt långt tillbaka i tiden, även om de rätter som serverats varierat under århundradena. Men enligt olika teorier så är de äldsta inslagen som fortfarande finns kvar med stor sannolikhet korvar, syltor och – dopp i grytan. Dopp i grytan tros faktiskt vara DET äldsta inslaget på julbordet som fortfarande finns kvar. Julbordets rötter kan spåras tillbaka till vikingatiden, då vi ju inte firade Jesu födelse eller Kalle Anka, utan midvinterblot. Med andra ord, dopp i grytan är en urgammal tradition.

Mycket nyheter på julbordet

Men mycket av det övriga som återfinns på julbordet är relativt nytillkommet. Julskinka känns kanske som något som går långt tillbaka i tiden, med tanke på alla andra grisbaserade kötträtter men nej. Den blev inte populär förrän på 1900-talet. Köttbullar är ännu värre: de dök up på julbordet på 1970-talet! Nu känns de nog rätt självskrivna för de flesta. Vem vet vilka rätter som kommer att vara populära i på julbordet i framtiden?

Säkerligen rätter som vi över huvud taget inte förknippar med julen idag. Sedan så finns ju också skillnader mellan olika landskap, där det varierar en del vilka rätter som finns på julbordet. Dessa regionala skillnader brukar dock överdrivas en del. Mången östgöte skulle till exempel bli förvånade om någon sa till dem att bruna bönor är vanligt på julbord i deras landskap.

Vilka rätterna än är så är det ett faktum att vi lagar MYCKET av dem, och sedan äter rester i en vecka eller två. Detta möjliggörs av att vi idag är bättre på att konservera mat, och vi alla har kyl och frys att förvara resterna i så de inte förfars. Under julen brukar det gå åt en hel del påsar att förvara köttbullar, prinskorv, skinka och annat i, och dessa bör man då försegla med en påsklämma, speciellt om man ska frysa in resterna.